Har spenderat en underbar helg i Ed, Dals Ed. Min kusin Eva fyllde 40 och hennes omtänksamma man hade ordnat, i all hemlighet, en surprise-weekend för henne i sin släktings sommarhus. Han hade bjudit in vänninorna, ordnat med kontakten med oss, skrivit packningslista, program och fyllt hennes bil med ved! Vilken man!

Så vi samlades, totalt fyra stycken(flera fick förhinder), i denna underbara stuga med timmerväggar och kakelugnar. Här pratade vi minnen, sjöng vackra visor(kanske en och annan ful också...) och umgicks. Anna ledde Kundalindiyoga på morgnarna...vi sov så länge så det blev väl mer förmiddag! Vi eldade i kaleugnarna, drack te, skrattade mycket och gick i skogen. Det var fantastiskt! Det här kommer jag att leva på länge!

Trots att jag och Eva inte setts på 20 år, men haft kontakt på Facebook, så kände jag ett jättestarkt band. Det blir väl så när man delar minnen och upplevelser från barndommen. Det känns lite som jag återerövrat en del av mig själv, mitt arv och känner en tillhörighet. Vi har inte haft så bra kontakt med övriga släkten i vår familj och det här kändes jätteskönt!